Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en Verklighetsbaserad undervisning..

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en Verklighetsbaserad undervisning..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan påverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vår undersökning i en år 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en årskurs 8 med varierande kunskapsnivåer i matematik. Vi använde oss av en enkät till de två undersökningstillfällen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkäterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på offentliga platser krävs nya verktyg.

Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Trådlösa nätverk finns idag överallt och behovet av ständig internetaccess ökar för varje dag. Behovet av bra mjukvaror för att erbjuda säker trådlös internetaccess och samtidigt kunna ta betalt för det är ett problem.Denna rapport är en funktionsjämförelse av produkter som gör det möjligt att introducera spårbarhet och säkerhet för användarna i ett trådlöst nätverk.Mikrotik RouterOS jämfördes emot Zeroshell där funktionaliteten sedan sattes i en verklighetsbaserad kontext och möjliga implementationer presenterades. Resultatet påvisade att Mikrotik RouterOS passade bättre för de flesta scenarier än exempelvis Zeroshell. Men att Zeroshell istället har mycket bra stöd för katalogtjänster..

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lärare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklärares syn på elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklärare har intervjuats: en i år 4-9, en gymnasielärare, en kulturskolelärare, en folkhögskolelärare och en musikhögskolelärare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lärarnas syn på skapande i undervisning är förhållandevis enhetlig.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.